Nyheter

Nyhetsbrev om samhällsbyggnad

Nyhetsbrevet "Samhällsbygge pågår" tillför din mail något matnyttigt...


Samhällsbygge pågår är ett nyhetsbrev som ger goda exempel på vad som bör göras, vad som inte görs och visar hur det kan gå till. Med några veckors mellanrum får du läsa om goda exempel som kan inspirera till efterföljd och nyheter som är viktiga för ledare och intresserade inom samhällsbyggnadsområdet.


Nyhetsbrevet ersätter inte alla dina andra nyhetskanaler på området, men kan förhoppningsvis ge konkreta tips, stöd med besvärliga utmaningar och vara en källa för den som vill förändra världen - men tänker börja i kommunen, staden eller landsändan där hen bor.


Prenumerera gratis via substack.


Unik modell för billiga bostäder i Europa-final

Björn Sundin, tidigare kommunalråd (S) i Örebro, är en av åtta Europeiska politiker som konkurrerar om utmärkelsen Innovation in Politics Awards, i kategorin Prosperity. Björn Sundin nomineras för ”Örebromodellen”: samarbetsprojektet mellan Botrygg och Örebro kommun för att skapa nybyggda lägenheter med överkomlig hyra. De första lägenheterna färdigställs just nu i Södra Ladugårdsängen. Prisutdelningen sker i Berlin den 4 december 2019.

- Samarbetet mellan Botrygg och Örebro kommun är en unik modell för att ge fler möjlighet att flytta in i nybyggda lägenheter, som nästan alltid är dyrare än äldre. Om vi vill ha blandade områden och att inte bara de med högst inkomster ska kunna skapa ett hem i en nybyggd lägenhet måste kommuner och andra aktörer visa vägen för det. Det är roligt och hedrande att detta unika projekt uppmärksammas i resten av Europa, säger Björn Sundin, som var kommunalråd (S) med ansvar för samhällsbyggnadsfrågor i Örebro kommun 2011-2017. 


Örebromodellen innebär att kommunen säljer färdigplanerad mark, mot att bostadsföretaget uppfyller tydliga krav. Marken i Södra Ladugårdsängen har upplåtits med krav om att Botrygg ska bygga både hyres- och bostadsrätter, och ett juridiskt bindande avtal har slutits mellan bostadsföretaget och Örebro kommun om att en andel av hyresrätterna ska ha lägre hyror. I Södra Ladugårdsängen kommer hyrorna att bli 15-30 procent lägre, en rabatterad trea på 65 kvadratmeter kommer exempelvis att ha en månadshyra på runt 6 700 kronor. Botryggs mål är att en låginkomsttagare med två barn ska kunna efterfråga en ny hyreslägenhet, och vinsterna från bostadsrätterna finansierar detta. 


Innovation in Politics Awards är en europeisk utmärkelse vars syfte är att stärka tron på demokrati genom att uppmärksamma politik som faktiskt gör skillnad. Innovation in Politics Awards är ett samarbete mellan tankesmedjan Arena idé och Innovation in Politics Institute i Österrike. Finalisterna har utsetts av en jury bestående av 1067 medborgare från hela Europa. 


The purpose of the Awards

We see it as our mission to recognise and support politicians in Europe who have the courage to break new ground, are creative and achieve results – regardless of party affiliation and regional level. We will present these awards because we want European politics to improve.Our quality of life lives and dies with politics. Along with our European values: human rights, social balance and democracy. These values are currently under threat – from nationalists on the inside who want to divide us into small, weak countries, and from global changes on the outside.  


Mer information:

www.innovationinpolitics.eu/en/home

https://arenaide.se/  


Övriga nominerade i kategorin Prosperity:Birte Sandberg, Chair of the Committee on Primary Care in the Region of Skåne and Caroline Hedenström, first deputy chair of the Committee on Primary Care, Sweden. Paolo Marchioni, Mayor of Omegna, Italy. Olli-Pekka Heinonen, Director General of Finnish National Agency for Education, Finland. Krzysztof Żuk, Mayor of the City of Lublin, Poland. Ivelina Atanasova, Founder of the DigitalKidz Foundation, Bulgaria. Agila Barzdienė, Head of Programme "Create Lithuania”, Virginijus Sinkevičius, Minister of Economics and Innovation, Lithuania.Chris Penberthy, Cabinet Member for Housing and Co-operative Development in Plymouth City Council, United Kingdom.Peter Altmaier, Minister for Economic Affairs & Energy, Germany.Lars Stjernkvist, Chair of the Municipal Board of Norrköping, Sweden.


5 tips för fler billiga bostäder

De flesta större svenska kommuner redovisar att de har bostadsbrist. Även om de inte kan ändra lagstiftning eller nationella regler så kan en kommunledning agera för fler bostäder. På knappt fyra minuter föreslås fem saker som de flesta kommuner kan göra. (Till höger kortversionen för den som är nöjd med 3 tips på 1 minut...)

Boverket redovisar att 8 av 10 kommuner har underskott på bostäder. De flesta anger att det behövs fler hyreslägenheter och att det saknas bostäder för grupper med låga inkomster. Samtidigt finns det gott om exempel på att det går att förändra. Ta kontakt om du vill ha hjälp med att få mer gjort!


”Tacka Greta med världens miljö-bästa flygbiljetter!”

Debattartikel på Aktuell Hållbarhet (www.aktuellhallbarhet.se), publicerad 12/8

När Greta Thunberg nu seglar till USA för att representera svenskt engagemang på ytterligare globala konferenser bör vi tacka henne för den rörelse hon startat. Men två saker är särskilt viktiga att lära från hennes nu världsomspännande skolstrejk för klimatet:

  • Å ena sidan: Den som påstår att politikerna är hindret för nödvändiga åtgärder har fel.
  • Å andra sidan: Aldrig tidigare har politiker haft större möjligheter att få väljarnas stöd för långtgående beslut. 

Något har verkligen förändrats i grunden. I butiker tvingas vi fundera på om vi behöver ännu en plastpåse. Det är inte resultatet av skolstrejkande ungdomar, utan av att det blivit accepterat att ta betalt för alla varor. Men butikernas lönsamhet har blivit en del av hållbarhetspolitiken: att inte överkonsumera plastpåsar är både ekonomiskt och ekologiskt hållbart.

En del vill då förbjuda plastpåsar, men om det var så enkelt att lösa klimat- och miljöproblemen skulle det redan vara gjort. Inget blir bättre av att vi bär hem maten i påsar som går sönder och därefter tar helt nya plastpåsar för att sätta i sopskåpet. Politiker som lärt sin läxa funderar istället på hur utvecklingen kan förstärkas, baserat på både kunskap och engagemang. Förr kallades det ”social ingenjörskonst”; på dyra utbildningar kallas det ”nudging”. Eller så kallar vi det politik: lagar, skatter, investeringar och reformer som påverkar utvecklingen. Men oavsett hur smart ett förslag är krävs en majoritet för att genomföra det. Dessutom krävs att förslaget inte riskerar leda till massiva protester. Logik och kunskap väger i så fall lätt: 

1.    Vi vet att hundratals liv skulle sparas om nya bilar tvingades ha automatisk hastighetsbegränsning. Dessutom skulle våra städer bli trevligare och klimatmålen nås snabbare. Ändå läggs inga sådana förslag. 

2.    Vi vet att trängselavgifter i fler kommuner skulle minska trängseln (som det gjort överallt där det införts) och att det därtill skulle snabba på omställningen till mer hållbara städer. Ändå lyfts inte det förslaget. 

3.    Vi vet att vi konsumerar för mycket av det kött och andra livsmedel som belastar klimatet onödigt mycket. Ändå är frågan om att med skatter och regler styra vår konsumtion, lika frestande för politiker som att röra om i grillkolen med bara händer. 

Skälet till att sådana förslag inte blivit verklighet är att det varit politiskt självmord att lägga fram dem; i alla fall om man är ett parti som söker stöd hos fler än dem som är övertygade om att de själva vet bättre än alla andra. 

Men tänk om kraften från Greta Thunberg och tusentals barn och ungdomar nu kan omvandlas till verklig förändring? Det kräver att politiker och andra makthavare inte bara väljer enkla symbolförslag, utan de som i grunden förändrar. Men politiker kan inte vara modiga utan stöd. Jag vet plågsamt mycket om hur en högljudd minoritet kan omöjliggöra nödvändig förändring. Jag var kommunalråd i Örebro, med ansvar för samhällsbyggnadsfrågor, 2011-2017.

Det var framgångsrika år för Örebro: befolkningen växte rekordmycket varje år, vi byggde flest bostäder i landet (per invånare), minskade barnfattigdomen, blev årets miljökommun, årets stadskärna, årets friluftskommun (flera gånger). Men svårast var omställningen till mer hållbar trafik och mer hållbar energiproduktion. Skälet till att jag slutade som kommunalråd var att jag (liksom många andra) insåg hur tufft det är att stå ensam i en kanonad av personliga påhopp, när man driver den politik som en klar majoritet ställt sig bakom. Jag blev måltavlan för en liten grupps hat mot vindkraft (och grön energi), och andras ilska över att som bilist få lämna plats för gående och cyklister. Sånt får följdverkningar; politiker blir mer försiktiga. 

Ungdomar som vill förändra på riktigt kan därför inte stå vid sidan och kritisera att det görs för lite. Förutom att fortsätta ta individuellt ansvar för konsumtionen och berätta om detta, så krävs att ni ger er in i beslutsfattandet, även om det kräver både kompromisser och smutsiga händer. 

Ni behöver maila alla ”era” politiker med uppmuntrande hejarop när de gör bra saker, och fråga om ni kan hjälpa till med något. Skriv insändare, inlägg på mediers hemsidor och annat för att stötta politiker som försöker göra skillnad. Ni kan tycka att förslagen inte är tillräckligt långtgående, men alla steg i rätt riktning är rätt steg. Tystnaden från dem som håller med och de uteblivna hejaropen från dem som är mer otåliga är ett av de största hoten mot förändring. 

Politiker som har möjlighet att fatta beslut bör lyssna på ungdomarna och lägga modiga förslag, nu när det går att få stöd för rejäla förändringar. Med det engagemang som finns i skolor, på gator och på torg har ni fått en enorm möjlighet. 

Även företagsledare har unika möjligheter att göra nytta nu. Till exempel kan ni förändra ert resande, och kräva av flygbolag ni samarbetar med att de ska driva planen med minst 50% biobränsle (max enligt internationella regler, regler som verkligen borde ändras). 

Den mest klimatsmarta flygresan är den som inte görs, men att ta sig mellan exempelvis Sverige och USA är omöjligt utan klimatpåverkan – oavsett färdsätt. Därför borde flygbolag ordna åtminstone några avgångar i veckan med maximal andel biobränsle i planens tankar. Några av dessa ”miljöbästa flyg-biljetter” bör de skicka till Greta Thunberg som tack, så att hon kan få fler svenskar på besök under sin tid i USA. 

Det går att göra världen bättre. Man får bara inte glömma bort att det man vill få gjort, måste vara möjligt att göra. Och att det som är möjligt att göra måste bli gjort. 16-åriga Greta Thunberg har gett draghjälp; visst har väl svenska företagsledare och politiker mod, engagemang och kunskap att göra något av det?  

Björn Sundin


Var ska kommunernas nya invånare bo?

Endast 42 av landets kommuner har ett bostadsbyggande som matchar befolkningsökningen. Huvuddelen av övriga kommuner har ett bostadsbyggande som inte matchar befolkningsökningen och där kommer bostadsbristen förvärras.

Här finns presentationen på YouTube Här finns rapporten (Excel-fil) Här finns en analys av statistiken (PDF-fil)

Att det finns tomma lägenheter på vissa orter hjälper inte den som fått jobb i en växande kommun. Det avgörande är att det i varje kommun (eller region) byggs bostäder så att det motsvarar behovet just där. Det är enda sättet som bostadsbrist på sikt kan byggas bort. Den statistiken lyfts sällan fram. Om de nybyggda bostäderna inte ens matchar den ökade befolkningen varje år minskar inte bostadsbristen.

-  Tillväxten i Sverige, och i kommunerna, hotas om inte fler bostäder byggs snabbt. Kommuner med stark attraktionskraft, stor inpendling eller stor arbetsmarknadsregion kan på kort sikt hantera problemet hjälpligt, som Stockholmsregionen. Men på sikt hotas även tillväxtmotorernas utveckling om bostadsbyggandet inte matchar befolkningsökningen, säger Björn Sundin på Samhällsbygget AB. 

I rapporten som Samhällsbygget tagit fram tillsammans med Excel Department jämförs befolkningsutvecklingen de senaste åren med bostadsbyggandet, per kommun. 

-  Statistiken tyder på att bostadsbristen kommer förvärras. Att år efter år konstatera bostadsbrist hjälper inte om inget görs för att vända trenderna. Förhoppningsvis kan den här statistiken hjälpa kommunerna att analysera egna arbetssätt - och kräva att staten bidrar mer till bostadsfinansieringen, säger Björn Sundin på Samhällsbygget.

Linköping, Örebro och Luleå är några av ytterst få större kommuner där antalet personer som ska dela på en nybyggd bostad är under kommunens genomsnittliga antal boende/lägenhet. Björn Sundin var kommunalråd i Örebro 2011 - 2017, då kommunen gick från 160 till 2100 färdigställda bostäder per år och blev den kommun som byggde mest per invånare. Men Björn Sundin varnar för att tro att en och samma lösning fungerar överallt:


- Alla kommuner kan inte ha lika hög byggtakt, men alla kommuner kan sluta hindra tillväxt och nya bostäder. Kommunerna kan göra mycket på egen hand, men alla kommuner har olika förutsättningar. Därför löses inga problem genom att ändra regelverk och lagstiftning – det kommer snarare att stöka till det ännu mer för byggföretag, kommuner och finansiärer, säger Björn Sundin. 


Befolkningsstrukturen ser olika ut i olika kommuner, men över tid måste en kontinuerlig befolkningsökning mötas av nya bostäder. Statistiken visar hur väl befolkningsökningen möts av nya bostäder (omräknat till kommunens genomsnittliga antal personer/bostad), samt hur många personer som utifrån det saknar bostad. Samtliga siffror utgår från SCBs statistik 2014-2017. 



För mer information:

Björn Sundin, Samhällsbygget AB: 0705-554151 eller bjorn.sundin@samhallsbygget.se

Lukas Lilja, Excel Department:

0706-638306 eller lukas.lilja@exceldepartment.com


Kommunerna behöver fler modiga ledare

Mängder av de beslut som krävs i Sveriges kommuner är kontroversiella. Att sitta vid sidan och ge råd hjälper dock ingen av de ledare som har ansvaret och måste stå upp för beslut som fattas. Att föreslå åtgärder som är omöjliga att genomföra är bara att slösa kraft.

Alla Sveriges kommuner står inför stora utmaningar.

  • Nya bostäder måste bli färdiga i tid - till en hyra som fler har råd med.
  • Barnfattigdomen och utanförskapet måste minska och fler måste komma i jobb.
  • Stadskärnor och stadsdelar behöver utvecklas samtidigt som trafiken ställs om.


För att ta tillvara möjligheterna krävs modiga ledare, kompetenta medarbetare och engagerade medborgare. De som ytterst är ansvariga för en kommuns verksamhet har en utsatt roll och möter både vardagliga problem och långsiktiga frågor. I de flesta kommuner handlar det både om att motivera förändringar som kan vara kontroversiella inför medborgarna och att hålla blicken långt fram och skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling.


För att kunna ge stöd till ledarna i Sveriges kommuner krävs lång erfarenhet av kommunal verksamhet så att rådgivning och beslutsstöd utgår från gällande förutsättningar.


Samhällsbyggets tre paket för kommunala ledare:

  1. Beslutsstöd för politiska ledare. Via telefon, Skype eller möten kan ni få hjälp att klara ut vad som är lämpligast (eller minst olämpligt…) av beslutsalternativen.
  2. Strukturerat mentorskap för enskilda. Ett strukturerat mentorskap anpassas efter individernas (eller gruppens) behov och innebär både beslutsstöd i enskilda ärenden (som ovan) och utbildningssteg.
  3. Utvecklingsstöd för grupper. Genom distansutbildning och handledning får gruppen stöd för sin utveckling.

Goda exempel bygger ett hållbart Sverige

Kommunernas arbete är avgörande för om Sverige ska nå klimatmålen. Runtom i Sverige görs stora insatser i landets kommuner för att nå längre och ställa om till ett hållbart samhälle. Mycket av det arbetet sker i skymundan och glöms bort i såväl den nationella som den lokala debatten. Det är dags att lyfta fram det.

Om den kunskap som finns i kommun-Sverige spreds kan alla kommuner ta efter de som kommit längst och därmed kommer Sverige närmare de nationella klimatmålen. Det finns dock relativt lite underlag för det arbete som görs i många kommuner för att anpassa samhället till klimat- och miljökrav. Få av de goda exempel som görs runtom i landet sprids på ett systematiskt sätt, och det finns få beräkningar på den samlade klimat- och miljönyttan av dessa insatser.

I en rapport som Björn Sundin skrivit hos Diplomat Communications åt E.ON var ambitionen att försöka illustrera vilken nationell effekt några av dessa goda exempel skulle kunna ge, om fler följde dem. Till rapporten valdes Norrköping som exempel. Arbetet med gröna obligationer har vägt tungt i detta. Norrköping är en av de svenska kommuner som varit först med gröna obligationer och genom att erbjuda kapitalmarknaden att investera i projekt som ökar hållbarheten i Norrköping nås större klimateffekter snabbare.

Tre projekt som finansierats med hjälp av Gröna obligationer beskrivs i rapporten:

  1. Kvarteret Kopparhammaren (Projekt Kopparhusen) är ett utmärkt exempel på höga klimatambitioner både i planeringen av kvarteret och genom smarta val i bygge, fastighet och verksamhet.
  2. Norrköpings kommuns satsning på en övergång till LED-belysning i gatubelysningen ger både klimatmässiga och ekonomiska vinster för kommunen. Arbetet är en förebild för andra kommuner.
  3. Genom att införa avfallssortering i hushållen ökar insamlingen av återvinningsbara material samtidigt som fraktionerna lättare går att använda till återvinning och återutnyttjande. Dessutom minskar det klimatpåverkan genom färre resor.

Förutom dessa konkreta exempel är Norrköpings arbete med att förnya staden en förebild för hållbarhetstänkande i en växande kommun. Exempelvis antog Kommunfullmäktige i Norrköping 2009 en Energiplan som aktualiserades 2017 och som satte upp mål om såväl energieffektivisering som övergång till förnybara energislag och bränslen.

Här finns rapporten om goda exempel i Norrköping